Utsläpp av metaller

 

Kadmium


Den totala belastningen av kadmium till vatten är ca 4 400 kg/år. Läckage från skogsmark, atmosfäriskt nedfall på sjöar samt dagvatten är de viktigaste diffusa källorna. Utsläpp från punktkällor (avloppsreningsverk och industrier) står för ca 14 % av den totala tillförseln, med industrierna som den viktigaste källan, se figur 1.

Fig1
 
Figur 1. Årlig tillförsel av kadmium till vatten fördelat per källa.

Hur mycket de olika utsläppskällorna bidrar till belastningen av kadmium varierar mellan vattendistrikten, se figur 2. Bidraget från dagvatten är större betydelse i de södra distrikten medan läckage från övrig mark (myr, fjäll och öppen mark) bidrar mer till den totala belastningen i de norra distrikten. Skogsmarken står för ungefär samma procentuella storleksordning inom respektive vattendistrikt, ca 30-35 %. Industrier har störst betydelse som källa till kadmium i Bottenhavets vattendistrikt där de utgör ca 25 % av den sammanlagda belastningen.

 Fig2

 Figur 2. Årlig tillförsel av kadmium till vatten fördelat per vattendistrikt och källa.



Koppar


Den totala belastningen av koppar på vatten är ca 180 000 kg/år och bidraget från skogs- och jordbruksmark samt via dagvatten är av störst betydelse. Utsläppen från punktkällorna (avloppsreningsverk och industrier) står för ca 10 % av den totala belastningen av koppar på vatten, se figur 3. 

Fig3
 
Figur 3. Årlig tillförsel av koppar till vatten fördelat per källa.

Belastningen av koppar på vatten, fördelat per vattendistrikt och källa presenteras i figur 4 nedan. Bidraget från dagvatten och jordbruksmark är av större betydelse i de södra vattendistrikten medan läckage från skogsmark och övrig mark (myr, fjäll och öppen mark) bidrar mer i de norra distrikten. Industrier utgör procentuellt sett en liten källa till koppar i samtliga fem vattendistrikt. Största utsläppen av koppar sker i Bottenhavets vattendistrikt motsvarande ca 10 % av den sammanlagda belastningen. Bidraget från avloppsreningsverk är procentuellt låg i de norra och västra distrikten, men av större betydelse för Östersjöns två vattendistrikt.

Fig4 
  
Figur 4. Årlig tillförsel av koppar till vatten fördelat per vattendistrikt och källa.

 

Nickel


Den totala belastningen av nickel på vatten är ca 110 000 kg/år. Jordbruksmark-, skogsmark- och övrig mark utgör de viktigaste källorna. Utsläppen från punktkällor (avloppsreningsverk och industrier) står för ca 8 % av den totala belastningen av nickel på vatten, se figur 5.

Fig5

Figur 5. Årlig tillförsel av nickel till vatten fördelat per källa.

Belastningen av nickel på vatten, fördelat per vattendistrikt och källa visas i figur 6 nedan. Läckage från skogsmark och övrig mark har störst betydelse i norr medan jordbruksmarken är en viktigare källa i de tre södra vattendistrikten. Med undantag för Norra Östersjöns vattendistrikt är utsläpp av nickel från avloppsreningsverk av liten betydelse i förhållande till de totala utsläppen per vattendistrikt. Utsläpp av nickel från industrier är procentuellt låg i alla fem vattendistrikten men av störst betydelse i Bottenhavets vattendistrikt där den källan motsvarar ca 9 % av den sammanlagda belastningen.

 Fig6
  
Figur 6. Årlig tillförsel av nickel till vatten fördelat per vattendistrikt och källa.



Bly


Den totala uppskattade belastningen av bly på vatten är ca 92 000 kg/år. Skogsmark, atmosfäriskt nedfall på sjöar samt dagvatten är de viktigaste källorna. Utsläpp från punktkällor (avloppsreningsverk och industrier) motsvarar ca 4 % av den totala belastningen av bly på vatten, se figur 7.

Fig7
  
Figur 7. Årlig tillförsel av bly till vatten fördelat per källa.

Belastningen av bly på vatten, fördelat per vattendistrikt och källa presenteras i figur 8 nedan.   Läckage från skogsmark och övrig mark är av störst betydelse i norr medan dagvatten står för en större andel i de tre södra vattendistrikten. Emission av bly från industrier, avloppsreningsverk och jordbruksmark är procentuellt låg i alla fem vattendistrikten. Det atmosfäriska nedfallet av bly (på sjöyta) motsvarar ca 20-30 % av den totala belastningen inom respektive vattendistrikt. 

Fig8
  
Figur 8. Årlig tillförsel av bly till vatten fördelat per vattendistrikt och källa.



Zink


Den totala uppskattade belastningen av zink på vatten är ca 850 000 kg/år. Bidraget från skogsmark,  atmosfäriskt nedfall på sjöar samt dagvatten är av störst betydelse. Utsläpp från punktkällor (avloppsreningsverk och industrier) står för ca 13 % av den totala belastningen av zink på vatten, se figur 9.

Fig9
  
Figur 9. Årlig tillförsel av zink till vatten fördelat per källa.

Belastningen av zink på vatten, fördelat per vattendistrikt och källa visas i figur 10 nedan. Läckage av zink från skogsmark bidrar till närmare 40 % av den totala belastningen i Bottenviken, Bottenhavet samt Västerhavet. Bidraget från dagvatten är av störst betydelse i de sydliga vattendistrikten medan bidraget från skogsmark, övrig mark samt från industriell verksamhet har större betydelse i de norra vattendistrikten.

Fig10
  
Figur 10. Årlig tillförsel av zink till vatten fördelat per vattendistrikt och källa.




Kvicksilver


Den totala belastningen av kvicksilver på vatten är ca 800 kg/år. Skogs- och övrig mark, dagvatten samt det atmosfäriska nedfallet på sjöar är av störst betydelse. Utsläpp från punktkällor (avloppsreningsverk och industrier) står för ca 12 % av den totala belastningen av kvicksilver på vatten, se figur 11. 

Fig11
 
Figur 11. Årlig tillförsel av kvicksilver till vatten fördelat per källa.

Belastningen av kvicksilver på vatten, fördelat per vattendistrikt och källa presenteras i figur 12 nedan. Bidraget från skogsmark motsvarar ca 50 % av den totala belastningen av kvicksilver per vattendistrikt i både Bottenvikens och Bottenhavets distrikt och ca 30 % i de övriga tre distrikten. Bidraget till den totala belastningen per vattendistrikt är av mindre signifikans för källor som läckage från jordbruksmark, enskilda avlopp samt industriell verksamhet.

Fig12  

 Figur 12. Årlig tillförsel av kvicksilver till vatten fördelat per vattendistrikt och källa.