Arsenik (As)
As, Arsenik och arsenikföreningar, som As
Namn PRTR |
Arsenik och arsenikföreningar |
CAS nr |
7440-38-2 |
Kemisk formel |
As |
Arsenik är en grå halvmetall som är fast i rumstemperatur.1 Med arsenik menas här arsenik och dess föreningar.
Användning
Arsenik har använts i jordbruket som bekämpningsmedel och som träskyddsmedel för att öka livslängden på virke. Arsenik har också använts för att öka klarheten i glas, som legeringsmedel, som fodertillsats och som beståndsdel i vissa läkemedel. Användningen av arsenik i Sverige har minskat kraftig på grund av regler om användningen i impregnerat virke. Idag står metallvaruindustrin för den största användningen av arsenik. En mycket liten del används fortfarande inom färgindustrin. Användningen av arsenik är strängt reglerat.2 3 4 5 6 7
Källor och spridningsvägar
Arsenik är ett naturligt förekommande ämne i olika mineraler som finns över hela världen. Halterna i bergrunden varierar och i arsenikrika områden såsom i Västerbotten kan förhöjda halter arsenik i brunnsvatten förekomma.8 9
Kina är marknadsledande som producent av arsenik, följt av Marocko och Ryssland. Arsenik sprids i miljön bland annat genom förbränning av fossila bränslen, utlakning från arsenikförorenad mark eller deponier, samt genom direktutsläpp från avloppsreningsverk. De antropogena utsläppen av arsenik i Sverige är idag små. Avloppsreningsverk och framställning av pappersmassa dominerar utsläppen till vatten. Utsläppen till luft är mindre och kommer främst från metallindustrin. 10 11 12
Miljö- och hälsoeffekter
Arsenik är ett väl känt gift som kan ge upphov till allvarliga miljö- och hälsoeffekter där de oorganiska föreningarna betraktas som mer giftiga än de organiska föreningarna. Arsenik är mycket toxiskt för vattenlevande organismer och kan även vara toxiskt för växter. 13 14
Arsenik är klassat som cancerframkallande och långvarig exponering kan ge upphov till tumörer på hud, lunga, lever, njurar, prostata och urinblåsa. Andra hälsoeffekter inkluderar andningsproblem, hudåkommor, hjärt- och kärlsjukdomar, nervskador, njurskador, missfall och fosterskador. Människor exponeras främst genom föda och dricksvatten. När arsenikrikt vatten använts för bevattning har förhöjda halter arsenik uppmätts i ris.15 16 17 18 19
Internationella överenskommelser och regleringar
Arsenik regleras bland annat av FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP), samt av EU:s Luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG), Grundvattendirektiv (2006/118/EG), Dricksvattendirektiv (98/83/EG), Industriutsläppsdirektiv (2010/75/EU) och Förordningen gällande gränsvärden av oorganisk arsenik i livsmedel (EU 2015/1006). Gränsvärden för arsenik i dricksvatten finns även i Livsmedelsverkets föreskrift.20 Förekomsten av arsenik i produkter regleras även av olika EU-direktiv och förordningar, såsom REACH. FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av arsenik.
--------------------------------------------------
1 Selenius, O. 2010. Medicinsk geologi. Studentlitteratur. 9789144054483. 519 sid.
2 Mandal, B. K. och Suzuki, K. T. 2002. Arsenic round the world: a review. Talanta, 58: 201-235.
3 http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs372/en/
4 http://bergdala-glastekniska-museum.se/industrin2-bruken.html
5 http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/publikationer/2005/Pages/rapport-2005-04.aspx
6 http://www.sgu.se/samhallsplanering/fororenade-omraden/glasbruksprojektet---ett-samverkansprojekt-i-glasrikekommunerna/
7Jones, F. T. 2007. A broad view of Arsenic. Poultry Science, 86(1): 2-14.
8 Mandal, B. K. och Suzuki, K. T. 2002. Arsenic round the world: a review. Talanta, 58: 201-235.
9 https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2008/200815/
10 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Arsenik-As/
11 https://minerals.usgs.gov/minerals/pubs/commodity/arsenic/mcs-2016-arsen.pdf
12 http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Kortstatistik/Kortstatistik-over-amnen-och-amnesgrupper/Arsenik/
13Finnegan, P. M. & Chen, W. 2012. Arsenic toxicity. Frontiers in Physiology, 3(182):1-
14Singh, S., Singh, Z. och Hundal, S. S. 2015. Assessment of arsenic toxicity in animal and plant models: a review. International Journal of Analytical, Pharmaceutical and Biomedical Sciences, 4(1-2).
15 http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs372/en/
16 Mandal, B. K. och Suzuki, K. T. 2002. Arsenic round the world: a review. Talanta, 58: 201-235.
17 http://ki.se/imm/arsenik
18 https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/arsenik-i-ris
19 Nordstrom, S., Beckman, L, och Nordenson, I. 1978. Occupational and environmental risks in and around a smelter verk in northern Sweden. Hereditas, 88 -90.
20 https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/om-oss/lagstiftning/dricksvatten---naturl-mineralv---kallv/slvfs-2001-30-kons-2015-3-webb.pdf