Fluorerade kolväten (HFC)

HFC, Fluorkolväten

Vätefluorkolföreningar (HFC) räknas till gruppen så kallade f-gaser. HFC bryter inte ned ozonskiktet och används därför som ersättningsmedel för ozonförstörande klorfluorkarboner (CFC) och klorerade fluorkolväten (HCFC). Vätefluorkolföreningar är dock starka växthusgaser och bidrar till växthuseffekten.¹ För att få alla växthusgaser jämförbara räknas de om till koldioxidekvivalenter.²

Användning

Vätefluorkolföreningar är en grupp ämnen som framställs industriellt. De används bland annat i kylskåp för hushållsbruk, i kommersiella och industriella kylanläggningar, i värmepumpar och luftkonditioneringsanläggningar. Andra användningsområden är för skumning av plast, i brandsläckningsmedel och för rengöring (lösningsmedel).³

Källor och spridningsvägar

HFC-gaserna förekommer inte naturligt i miljön. De största utsläppen av HFC till luft i Sverige sker från verksamheter inom avfallshantering och avloppsvattenrening. Till diffusa källor räknas läckage från t.ex. kylanläggningar och annan utrustning där HFC används.

Miljö- och hälsoeffekter

HFC är starka växthusgaser som bidrar till att förstärka växthuseffekten.⁴  Den förstärkta växthuseffekten leder till att jordens medeltemperatur ökar, vilket bland annat medför att klimatet förändras och att havsnivåerna höjs.^{5 6}

HFC kan även utgöra en risk för människor, då HFC-gaserna ofta är explosiva gaser som lätt antänder. Exponering för höga koncentrationer av HFC kan orsaka kvävning då HCF tränger undan luften.^{7 8}  Vid kraftig exponering av vissa HFC finns även risk för allvarlig hjärtpåverkan.^{9 10}

Internationella överenskommelser och regleringar

Vätefluorkolföreningar regleras av FN:s Montrealprotokoll och Klimatkonvention (UNFCCC), samt av EU:s MMR-förordning (525/2013/EU) och F-gas-förordning (517/2014/EU). FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av vätefluorkolföreningar.

--------------------------------------------------------------