Metan (CH4)

CH4, Metan

Namn PRTR

Metan (CH4)

CAS nr

74-82-8

Molekylformel

CH4

Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet med den kemiska formeln CH4. Metan är en luktfri och färglös gas och kallas ibland också för sumpgas eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer.1  Metan är en växthusgas. För att få alla växthusgaser jämförbara räknas de om till koldioxidekvivalenter.2


Användning

Metan är den största beståndsdelen i naturgas och biogas3, vilka bägge används som bränslen och för energiproduktion. Metan används också för detektion av strålning, som referensgas vid förbränning, vid kemiska synteser somt som bärare för kol inom metallurgi och kärnfysik.4

Källor och spridningsvägar

Det finns både naturliga och antropogena källor av metan. Koncentrationen av metan i atmosfären har mer än fördubblats på hundra år. De naturliga utsläppen är av ungefär samma storleksordning som människans. Under de senaste 650 000 åren har koncentrationen av metan pendlat mellan 400 och 700 ppb (part per billion), för att under 1900-talet stigit upp till dagens nivå på över 1700 ppb. De största utsläppskällorna till metan i Sverige är boskapsskötsel, närmare bestämt kornas ämnesomsättning, och deponier.5 Globalt är de största utsläppen risodling, utsläpp från kolgruvor och naturgas, avfallsförbränning, avloppshantering och boskapsskötsel.

Den mest betydelsefulla spridningsvägen är via luft.

Miljö- och hälsoeffekter

Metan är en växthusgas som bidrar till att förstärka växthuseffekten.6  Den förstärkta växthuseffekten leder till att jordenseltemperatur ökar, vilket bland annat medför att klimatet förändras och att havsnivåerna höjs.7 8

Exponering för höga koncentrationer av metan kan orsaka kvävning då metan tränger undan luften.9 Metan är en högexplosiv gas som lätt antänder.10

Internationella överenskommelser och regleringar

Metan regleras av FN:s Klimatkonvention (UNFCCC), samt av EU:s MMR-förordning (525/2013/EU). FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av metan.

 

-------------------------------------

1 https://rib.msb.se/Portal/Template/Pages/Kemi/Substance.aspx?id=392&q=metan&p=1
2 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-fran-exporterande-foretag/Koldioxidekvivalenter/
3 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Darfor-blir-det-varmare/Andra-vaxthusgaser/
4 https://rib.msb.se/Portal/Template/Pages/Kemi/Substance.aspx?id=392&q=metan&p=1
5 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/kortlivade-klimatpaverkande-luftfororeningar-slcp/metan-1.99802
6 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Darfor-blir-det-varmare/Andra-vaxthusgaser/
7 http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf
8 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/vaxthuseffekten-1.3844
9 https://rib.msb.se/portal/template/pages/kemi/Substance.aspx?id=392&q=metan&p=1
10 https://echa.europa.eu/information-on-chemicals/cl-inventory-database/-/discli/details/107761