Fluorerade kolväten (HFC)

HFC, Fluorkolväten

Namn PRTR

Vätefluorkolföreningar (HFC)

CAS nr

-

Molekylformel

-

Vätefluorkolföreningar (HFC) räknas till gruppen så kallade f-gaser. HFC bryter inte ned ozonskiktet och används därför som ersättningsmedel för ozonförstörande klorfluorkarboner (CFC) och klorerade fluorkolväten (HCFC). Vätefluorkolföreningar är dock starka växthusgaser och bidrar till växthuseffekten.1 För att få alla växthusgaser jämförbara räknas de om till koldioxidekvivalenter.2


Användning

Vätefluorkolföreningar är en grupp ämnen som framställs industriellt. De används bland annat i kylskåp för hushållsbruk, i kommersiella och industriella kylanläggningar, i värmepumpar och luftkonditioneringsanläggningar. Andra användningsområden är för skumning av plast, i brandsläckningsmedel och för rengöring (lösningsmedel).3

Källor och spridningsvägar

HFC-gaserna förekommer inte naturligt i miljön. De största utsläppen av HFC till luft i Sverige sker från verksamheter inom avfallshantering och avloppsvattenrening. Till diffusa källor räknas läckage från t.ex. kylanläggningar och annan utrustning där HFC används.

Miljö- och hälsoeffekter

HFC är starka växthusgaser som bidrar till att förstärka växthuseffekten.4  Den förstärkta växthuseffekten leder till att jordens medeltemperatur ökar, vilket bland annat medför att klimatet förändras och att havsnivåerna höjs.5 6

HFC kan även utgöra en risk för människor, då HFC-gaserna ofta är explosiva gaser som lätt antänder. Exponering för höga koncentrationer av HFC kan orsaka kvävning då HCF tränger undan luften.7 8  Vid kraftig exponering av vissa HFC finns även risk för allvarlig hjärtpåverkan.9 10

Internationella överenskommelser och regleringar

Vätefluorkolföreningar regleras av FN:s Montrealprotokoll och Klimatkonvention (UNFCCC), samt av EU:s MMR-förordning (525/2013/EU) och F-gas-förordning (517/2014/EU). FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av vätefluorkolföreningar.

 

--------------------------------------------------------------

1 http://www.kemi.se/prio-start
2 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-fran-exporterande-foretag/Koldioxidekvivalenter/
3 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Ozonskiktet/Ozonnedbrytande-amnen/Alternativ-till-ozonnedbrytande-amnen/
4 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Darfor-blir-det-varmare/Andra-vaxthusgaser/
5 http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf
6 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/vaxthuseffekten-1.3844
7 https://rib.msb.se/portal/template/pages/kemi/Substance.aspx?id=519&q=trifluormetan&p=1
8 https://rib.msb.se/portal/template/pages/kemi/Substance.aspx?id=418&q=R125&p=1
9 https://rib.msb.se/portal/template/pages/kemi/Substance.aspx?id=418&q=R125&p=1
10 https://rib.msb.se/portal/template/pages/kemi/Substance.aspx?id=365&q=R134a&p=1