Dikväveoxid (N2O)

N2O, Dikväveoxid

Namn PRTR

Dikväveoxid (N2O)

CAS nr

10024-97-2

Molekylformel

N2O

Dikväveoxid är en färglös gas med en något sötaktig smak och lukt. Dikväveoxid är en växthusgas. För att få alla växthusgaser jämförbara räknas de om till koldioxidekvivalenter.1


Användning

Dikväveoxid (lustgas) används som narkosmedel och lätt bedövningsmedel/smärtlindring inom vården, t.ex. vid förlossning och vid tandvård.2 Dikväveoxid hämmar också mikrobiell tillväxt och används vid förpackning av livsmedel. Gasen får användas till alla livsmedel.3 Andra användningsområden är som drivmedel, till exempel i patroner till gräddsifoner, och för att förbättra förbränningseffekten i motorer (s.k. lustgassystem, NOS).4

Källor och spridningsvägar

Lustgas framställs syntetiskt, men når också ut i miljön från naturliga källor såsom sumpmarker och skogsjordar. Gasen frigörs också från kvävegödslad åkermark.5

Av de antropogena punktkällorna som släpper ut mest lustgas till luft är verksamheter som kemisk industri, framställning och bearbetning av papper och trä, energisektorn samt avfallshantering de mest betydande i Sverige. Avloppsvattenreningsverk står också för betydande utsläpp. Den viktigaste spridningsvägen är via luften.

Miljö- och hälsoeffekter

Utsläpp av lustgas påverkar både miljön och människan. Lustgas är en växthusgas som bidrar till att förstärka växthuseffekten.6 Den förstärkta växthuseffekten leder till att jordens medeltemperatur ökar, vilket bland annat medför att klimatet förändras och att havsnivåerna höjs.7 8 Lustgas bidrar även till att bryta ner ozonet i stratosfären.9 Ett tunnare ozonlager bidrar till ökad strålning på jorden.

Lustgas kan orsaka syrebrist vid inandning.10 Användningen av lustgas kan även förvärra symptomen orsakade av brist på vitamin B12 och folsyra. Den viktigaste exponeringsvägen är via inandning.

Internationella överenskommelser och regleringar

Lustgas regleras av FN:s Klimatkonvention (UNFCCC), samt av EU:s MMR-förordning (525/2013/EU) och ETS-direktiv (2003/87/EU). FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av lustgas.

 

------------------------------------------------------------

1 https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-utslapp-fran-sveriges-export
2 https://www.fass.se/LIF/
3 https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer/e-942---dikvaveoxid?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=dikv%c3%a4veoxid&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=195.67.7.30&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ENumberItemPage/_c1869785-0619-4595-91d5-461b3f31f7a9_sv&_t_hit.pos=1
4 https://sv.wikipedia.org/wiki/Lustgassystem
5 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/darfor-blir-det-varmare/
6 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/darfor-blir-det-varmare/
7 https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf
8 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/vaxthuseffekten-1.3844
9 A. R. Ravishankara, John S. Daniel, Robert W. Portmann (2009). Nitrous Oxide (N2O): The Dominant Ozone-Depleting Substance Emitted in the 21st Century. Science, Vol. 326, Issue 5949, pp. 123-125.
10 https://rib.msb.se/portal/template/pages/kemi/Substance.aspx?id=520&q=lustgas&p=1