Kväveoxider (NOx)

NOx, Kväveoxider (NO+NO2) som kvävedioxid

Kväveoxid (NO_X) är det gemensamma samlingsnamnet för kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO₂). NO är en färglös, giftig och luktfri gas medan NO₂ är en brunröd giftig gas med skarp stickande lukt.

Användning

Kväveoxid används som ett kraftfullt oxidationsmedel i olika kemiska processer inom industrin. Kväveoxid används även vid industriell tillverkning av salpetersyra.

Källor och spridningsvägar

Kväveoxider bildas genom att kväve och syre reagerar med varandra vid höga temperaturer. Utsläpp av kväveoxider är därför starkt kopplat till förbränningsprocesser. Kväveoxid avgår till luft, varvid det ombildas (till nitrat och salpetersyra) och deponeras till mark. Ombildningen kan ske både före och efter deposition. Kväveoxid deltar, tillsammans med flyktiga organiska föreningar (NMVOC) och solljus, i bildandet av marknära ozon.

Exempel på naturliga källor till kväveoxider är skogsbränder och blixtoväder. I Sverige är transportsektorn den enskilt största källan till kväveoxider. Av de stora punktkällorna bidrar massa-, energi- och metallindustrin mest till de nationella utsläppen.

Miljö- och hälsoeffekter

Nedfall av kväveoxider leder till försurning och övergödning av mark och vatten. Försurning skadar växt och djurlivet, både på land och i vatten. När marken försuras utlakas viktiga näringsämnen, vilket på sikt innebära minskad tillväxt i våra skogar. Dessutom frigörs metaller, som kan skada såväl nedbrytarna i marken liksom fåglar och däggdjur högre upp i näringskedjorna, inklusive människan. Övergödning innebär ett överskott av näringsämnen (t.ex. kväve) i mark eller vatten. Detta tillstånd hotar den biologiska mångfalden genom att de arter som trivs i en näringsrik miljö riskerar att konkurrera ut de arter som är anpassade till en mer näringsfattig miljö.

Marknära ozon kan ge skador på växtlighet och under episoder med höga halter kan människor drabbas av irritation i andningsvägarna. Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Epidemiologiska studier har visat att symptom av bronkit hos astmatiska barn ökar i samband med långvarig exponering av kvävedioxid.

Internationella överenskommelser och regleringar

Kväveoxider regleras av FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP) och Klimatkonvention (UNFCCC), samt av EU:s Takdirektiv (2016/2284/EU), Luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EC) och Industriutsläppsdirektiv (2010/75/EU). FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av kväveoxider.