Antracen
Antracen, Antracen
Namn PRTR |
Antracen |
CAS nr |
120-12-7 |
Molekylformel |
C14H10 |
Antracen tillhör gruppen polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och består av tre förenade bensenringar. Det är ett färglöst till vitt, fast ämne som inte är lösligt i vatten.1
Användning
Industriellt kan antracen användas som syntesråvara. Antracen finns i pyrotekniska produkter, kreosot, extrakt från smörjoljeraffinering och koltjäreinnehållande produkter som till exempel färger och vattentäta ytbeläggningar. Ämnet förekommer även i takpapp, gummidäck och annat gummi samt impregnerat trä.2
Källor och spridningsvägar
Antracen och andra PAH bildas oavsiktligt vid förbränning. Det finns även i fossila bränslen och tillförs miljön vid ofullständig förbränning i till exempel koksugnsverk och motorfordon samt via cigarettrök och småskalig vedeldning.3 PAH sprids till miljön även via skogsbränder och vulkanisk aktivitet. Luft utgör en viktig spridningsväg och i luften förekommer antracen bundet till partiklar och i gasfas. Utsläpp via avloppsreningsverk utgör en spridningsväg till vattenmiljön. Vid utsläpp till vatten tenderar antracen att bindas till partiklar och sedimentera.4 Industriell verksamhet så som produktion och behandling av metaller, papper och trä samt energisektorn är viktiga källor till PAH.5 Användning och spill av produkter innehållande PAH, till exempel eldningsolja eller fossila bränslen, kan leda till dess förekomst i mark och vatten. Förekomst av högaromatiska oljor (HA-oljor) i bildäck bidrar till spridningen av PAH i miljön, dels via däckslitage och dels då återvunna bildäck används för tillverkning av gummigranulat till material i konstgräsplaner.6
Miljö- och hälsoeffekter
Antracen är ett långlivat och giftigt ämne som kan anrikas i miljön.7 Exponering för antracen orsakar irritation på hud och slemhinnor. Vid inandning, förtäring och vid kraftig hudexponering föreligger risk för förgiftning.8Exponering för förbränningsprodukter som sot och tjära, som innehåller PAH i varierande utsträckning, kan medföra en ökad risk för cancer.9
Internationella överenskommelser och regleringar
Antracen regleras av FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP) och EU:s Vattendirektiv (2000/60/EG). Även förekomsten av antracen i produkter regleras bl.a. genom REACH (2006/1907/EU, kandidatlistan) och EU:s förordning om kosmetiska produkter (2009/1223/EU). FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av antracen.
------------------------------------------------------------------------------
1 https://rib.msb.se/
2 https://www.prevent.se/globalassets/global/regelbanken/eu/kandidatforteckningen_jan_2017.pdf
3 https://toxnet.nlm.nih.gov/
4 https://toxnet.nlm.nih.gov/
5 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Sok/
6 https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah
7 https://www.kemi.se/prio-start
8 https://rib.msb.se/
9 https://ki.se/imm/pah-polycykliska-aromatiska-kolvaten