Organiska tennföreningar (Sn-org)

Sn-org, Organiska tennföreningar, som Sn

Namn PRTR

Tennorganiska föreningar (som totalt Sn)

CAS nr

-

Molekylformel

-

 

Tennorganiska föreningar är en stor grupp ämnen med olika kemiska och fysikaliska egenskaper. De kan delas in i fyra huvudgrupper: mono-, di, tri- och tetraorganiska tennföreningar.1

 

Användning

Mono- och diorganiska tennföreningar används som tillsatsmedel (stabilisatorer) vid plasttillverkning. De kan också förekomma i tätningsmedel, lim, fogmassor och lacker där de fungerar som katalysatorer i bindemedlet. Diorganiska tennföreningar har också en skyddande inverkan på plasten mot långvarig exponering för solljus. Dibutyltenndilaurat används som veterinärmedicin mot maskinfektioner hos fågel. Användning av triorganiska tennföreningar i båtbottenfärger är reglerad. Dessa ämnen har även används för träimpregnering samt som konserveringsmedel. Tetraorganiska tennföreningar används som råvara vid tillverkning av andra tennorganiska föreningar och förekommer inte i kemiska produkter.2, 3


Källor och spridningsvägar


Trots användningsförbudet av tennorganiska föreningar i båtbottenfärger kan dessa fortfarande förekomma i höga koncentrationer i sediment från till exempel småbåtshamnar. Dess användning som skyddsmedel för trävirke och papper gör att tennorganiska föreningar även kan förekomma som markföroreningar vid anläggningar inom träindustrin, exempelvis sågverk och pappersbruk. Den viktigaste spridningsvägen av dessa ämnen idag är via diffusa utsläpp, till exempel från förorenade sediment till vatten och via användning av varor och produkter som innehåller tennorganiska föreningar.4, 5


Miljö- och hälsoeffekter


Dibutyltennföreningar är giftigare än dioktyltennföreningar. Båda dessa typer av föreningar kan påverka immunsystemet vid upprepad exponering. Dibutyltennföreningar kan verka frätande eller irriterande på hud och ögon och kan ha reproduktionsstörande och mutagena effekter. Mono - och dibutyltennföreningar samt dioktyltennföreningar klassificeras som miljöfarliga.6 Triorganotennföreningar har allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper. De är giftiga för människan vid förtäring, hudkontakt och inandning. De är också mycket giftiga för vattenlevande organismer där de orsakar långtidseffekter.7


Internationella överenskommelser och regleringar


Tennorganiska föreningar regleras bland annat av EU:s Industriutsläppsdirektiv (2010/75/EU) och Vattendirektiv (2000/60/EG). Även förekomsten av tennorganiska föreningar i produkter regleras bl.a. genom REACH (2006/1907/EU) och Leksakssäkerhetsdirektivet (2009/48/EC). Från juli 2003, får båtbottenfärger innehållande tennorganiska föreningar inte längre användas på fartyg registrerade i EU:s medlemsstater. 8 2008 antog den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) en bindande konvention som förbjuder användningen av organiska tennföreningar i båtbottenfärger.9 FN:s Rotterdamkonvention reglerar internationell handel med tributyltenn. FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av tennorganiska föreningar.

 

-------------------------------------------------------------------