Trikloretan (TCEA)
Trikloretan, Trikloretan (C2H3Cl3) (TCEA) (Metylkloroform)
|
Namn PRTR |
1,1,1-trikloretan |
|
CAS nr |
71-55-6 |
|
Molekylformel |
C2H3Cl3 |
1,1,1-trikloretan är ett klorerat lösningsmedel som hör till ämnesgruppen flyktiga organiska föreningar (VOC). Det är en sötaktig, färglös och mycket lättflyktig vätska.1
Användning
1,1,1-trikloretan har tidigare haft en bred användning inom industrin som lösningsmedel, smörjmedel, avfettningsmedel och som komponent i färg, lack och lim. Användningen av 1,1,1-trikloretan är numera förbjuden. Några få undantag finns, bland annat för laboratoriearbete.2, 3
Källor och spridningsvägar
1,1,1-trikloretan förekommer inte naturligt i miljön. Då ämnet är förbjudet för användning bedöms den viktigaste spridningsvägen vara via avfallsströmmar, bland annat via utsläpp från deponier eller förorenat mark. Spridning från mark till grundvatten kan förekomma på grund av ämnets mobilitet i jord. Luft utgör också en viktig spridningsväg.4
Miljö- och hälsoeffekter
Som VOC, kan 1,1,1-trikloretan vara involverad i bildandet av marknära ozon. Marknära ozon kan ge skador på växtlighet och under episoder med höga halter kan människor drabbas av irritation i andningsvägarna. 1,1,1-trikloretan är klassificerat som ett utfasningsämne och det bidrar till att bryta ner ozonet i stratosfären. Ämnet är dessutom en växthusgas som bidrar till att förstärka växthuseffekten.5, 6 Den förstärkta växthuseffekten leder till att jordens medeltemperatur ökar, vilket bland annat medför att klimatet förändras och att havsnivåerna höjs.7, 8
Ämnet är svårnedbrytbart och är giftigt för akvatiska system. 1,1,1-trikloretan är skadligt för människan vid inandning. Vid brand/upphettning bildas giftiga och frätande gaser/ångor.9, 10
Internationella överenskommelser och regleringar
1,1,1-trikloretan regleras av FN:s Montrealprotokoll. FN:s PRTR-protokoll och EU:s E-PRTR-förordning reglerar tillgängliggörande av information avseende utsläpp av 1,1,1-trikloretan.
Som VOC regleras 1,1,1-trikloretan indirekt av FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP) och Klimatkonvention (UNFCCC), samt av EU:s Utsläppstakdirektiv (2001/81/EG) och Industriutsläppsdirektiv (2010/75/EU).
1 https://rib.msb.se/Portal/Template/Pages/Kemi/Substance.aspx?id=2670&q=71-55-6&p=1
2 https://rib.msb.se/Portal/Template/Pages/Kemi/Substance.aspx?id=2670&q=71-55-6&p=1
3 https://www.kemi.se/prio-start/sok-i-prio
4 https://toxnet.nlm.nih.gov
5 http://www.ghgprotocol.org/sites/default/files/ghgp/Global-Warming-Potential-Values%20%28Feb%2016%202016%29_1.pdf
6 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Darfor-blir-det-varmare/Andra-vaxthusgaser/
7 http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf
8 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/vaxthuseffekten-1.3844
9 https://rib.msb.se/Portal/Template/Pages/Kemi/Substance.aspx?id=2670&q=71-55-6&p=1
10 https://www.kemi.se/prio-start/sok-i-prio